Veckans frilans: Ragnhild Ahlgren

Ragnhild2Namn: Ragnhild Ahlgren
Ålder: 56
Motto: Var inte rädd för att ta ett kliv ut i det okända
Bor: I Boston, USA och Bjärred, Sverige
Utbildning och specialområden: Doktorerat i medicinsk vetenskap och läst journalistik för naturvetare. Vetenskapsjournalistik är mitt område.

När och varför började du skriva? 
– Jag började skriva på slutet av 80-talet för att det var roligt, det var mest för tidskrifter som gavs ut av ideella föreningar så jag gjorde det vid sidan av jobbet. Sedan började jag med forskning och då blev det bara vetenskapliga artiklar. Jag tog upp skrivandet igen för några år sedan då företaget där jag jobbade flyttade till en annan ort och jag blev utan jobb. Jag tog chansen att läsa journalistik på universitetet och tyckte det var kul.

När och varför började du frilansa? 
– När vi flyttade till Boston för tre år sedan, det föll sig naturligt.

Vad ger skrivandet dig? 
– När jag jobbar med en artikel samlar jag in mycket fakta, jag läser mycket och gör ofta flera intervjuer. Det kan kännas rätt rörigt och jag vet inte vad av all information jag skall använda. När jag skriver brukar det klarna och jag får struktur på materialet och ser vad jag ska ta med och om det saknas något. Det är alltid en skön känsla att bli klar med en artikel, det är ett påtagligt resultat och det gillar jag.

Hur tänker du för att hamna på ”rätt nivå” när du skriver om vetenskap och forskning? 
– Jag tänker att jag skriver för människor som är intresserade av ämnet jag skriver om men inte är specialister. Ibland låter jag någon av mina söner läsa det jag skrivit och om de förstår det så tycker jag att jag hamnat rätt, de har gått ut gymnasiet men har ingen specialkunskap om medicinsk forskning som jag skriver mest om. Jag brukar också be de jag intervjuar förklara sin forskning på ett enkelt sätt och det brukar fungera bra. Om jag skriver för en tidskrift som är specialiserad på en sjukdom så kan ju den läsaren väldigt mycket och då får jag anpassa mig efter det.

Vilka är fördelarna och nackdelarna med att själv ha doktorerat i ett ämne en ska skriva om? 
– Fördelarna är att jag förstår ämnet bra och kan bedöma om det som publiceras i vetenskapliga tidskrifter är nytt och verkar vara baserat på bra forskning. Det är också lättare att förenkla saker när man förstår dem bra själv. Jag har också ett bra kontaktnät av forskare som jag kan kontakta för intervjuer. Nackdelarna är att det kan vara svårt att veta hur mycket eller lite mina läsare kan om ämnet, sådant som är självklart för mig behöver inte vara det för andra. Det händer också att när jag intervjuar en forskare så kan vi hamna i ganska detaljerade diskussioner om deras fynd, det är ju roligt men ofta inte så användbart när jag väl skriver artikeln.

Om du får välja: skriver du helst populärvetenskapligt eller fackvetenskapligt? 
– Just nu är det roligast att skriva populärvetenskapligt. Det är friare än att skriva för vetenskapliga tidskrifter.

Är det något ämne inom dina specialområden som ligger dig närmast om hjärtat?
– Jag skriver helst om medicinsk forskning och gärna om sjukdomar som drabbar många människor. Det är viktigt att visa på att det görs mycket forskning och att kunskapen ökar hela tiden och att det kommer att komma nya läkemedel och behandlingar.

Du bor periodvis i Boston sedan några år. Hur hamnade du där? 
– Vi flyttade dit hela familjen för att min man fick jobb där. Det är en härlig stad att bo i och för mig som skriver om forskning är det en fantastisk miljö med många universitet och företag som ägnar sig åt medicinsk forskning i världsklass.

Har du uppdrag för några amerikanska uppdragsgivare?
– Nej, jag har inga uppdrag i USA. Det som är roligt här är att stora dagstidningar som New York Times och Boston Globe skriver mycket om vetenskap och hälsa, de har många duktiga vetenskapsjournalister som täcker många olika ämnesområden. Jag önskar att svenska dagstidningar ägnade större utrymme åt vetenskap.

Har du något drömuppdrag? 
– Det vore skoj att få skriva om en sjukdom och belysa den från många olika håll, hur det är att vara sjuk, vilken ny forskning görs, hur är det att vara anhörig, vilka behandlingar som finns. Jag tycker om att ta ett helhetsgrepp så ett sådant uppdrag vore välkommet. För några år sedan skrev jag en sådan serie om Parkinsons sjukdom och det var väldigt intressant. Eftersom bröstcancer uppmärksammas under oktober skulle jag gärna skriva om det. Där pågår också mycket spännande forskning.

Vilket råd skulle du ge till någon som vill ge sig in i frilansbranschen? 
– Att hitta ett specialområde och vara påläst inom det och att inte ge upp även om det är svårt att få uppdrag.

Hur ser framtiden ut för dig? Vad har du på gång? 
– Jag håller på och skriver en artikel om mat som är bra för minnet och hjälper mot demens. Jag driver sedan en tid en webbtidning som heter Fokus Forskning och den vill jag jobba mycket med i höst.

Foto: Johan Lund